Ära vare gud i höjden – detta har jag gjort i slöjden!

När Nordiska museet i somras gick ut med ett upprop till svenska folket och efterlyste alster och minnen från skolslöjden blev gensvaret stort. På museets nu pågående utställning Skolslöjd kan man beskåda nästan 1000 olika saker tillsammans med handskrivna små berättelser från slöjdlektionerna runt om i landet.

Att vandra runt här är en riktig nostalgitripp down memory lane. Här finns allt från virkade grytlappar, små mönsterdukar som är en provkarta på alla sorters broderistygn, förkläden, ljusstakar, smörknivar och sist men inte mist alla dessa röd-, grön- och blårutiga gymnastikpåsar.

För egen del var lektionerna i slöjdsalen mer skräck- än lustfyllda. Jag  var inte särskilt flink med vare sig nål och tråd eller stickor och garn. Genom att smyga med stickningen hem (vilket man alltså inte fick) och med litet hjälp av mamma lyckades jag med nöd och näppe bli klar med mina raggsockor innan terminen var slut.  Annat var det med min kompis Monica. Hon var riktigt, riktigt duktig på att sy, och snabb, och fick alltid göra avancerade överkursgrejer som vi andra bara avundsjukt kunde drömma om. Många år senare, när vi sedan länge tappat kontakten med varandra, satt jag en kafferast och pratade med några läkare som strödde lovord över en barnmorska som var så otroligt duktig att sy ihop mammor som spruckit sönder under förlossningen. Och vem visade sig denna fantastiska ”sömmerska” vara om inte min gamla vän Monica!

När det gäller den obligatoriska gymnastikpåsen var min handsydd med små kaststygn i grönrutigt bomullstyg och med mina initialer M H i korsstygn. En dekorrand, också den i korsstygn, prydde långsidorna både fram och bak. Den tjänade troget  ända fram till gymnasiet och gick sedan i arv till äldste sonen under hans första skolår. Därefter avslutade den sin tid som förvaringspåse för skoputsgrejer innan den tyvärr försvann i någon flytt.

Utställningen SkolslöjdNordiska museet kommer att visas till den 13 januari 2013. Se den gärna, jag lovar att den kommer att väcka massor av minnen till liv.