Time out och våfflor

Long time no write! Ja, så är det, det har varit långt mellan inläggen på sistone.

Inte för att jag på något sätt vill jämföra mig med någon som drabbats av verklig utbrändhet, eller utmattningssyndrom som det officiellt heter, men litet så känner jag mig när det gäller min blogg. Från att ha varit nästan besatt av att blogga och att följa vad andra skriver känns det plötsligt som jag har gått in i ”bloggväggen”. Känner mig helt tom och dränerad på energi och idéer. Skrivkramp helt enkelt och då är det kanske dags att ta en time out. Det finns faktiskt inget som säger att man måste skriva inlägg varje eller varannan dag eller ens varje vecka. Och för vems skull skriver jag egentligen? För min egen först och främst, ett slags offentlig dagbok att kunna gå tillbaka till, men visst är det roligt om andra också läser det jag skriver och kanske till och med tycker till….. Jo, jag har några trogna läsare som tittar in emellanåt och kommenterar och ni vet vilka ni är och ni ska veta att jag verkligen uppskattar att ha fått förmånen att lära känna er, även om det bara är på avstånd.

Förra veckans höjdpunkt var en helkväll i huvudstaden med Maken och äldsta barnbarnet. Först önskemiddag på McDonalds och sedan iväg till Stadsteatern och Astrid Lindgrens ”Lotta på Bråkmakargatan” som var vår födelsedagspresent till henne tidigare i år. En väldigt trevlig och välspelad föreställning som uppskattades av såväl barn som medföljande föräldrar och mor- och farföräldrar. Här har tre olika berättelser om Lotta bakats ihop till en och vi får följa henne när hon får nog av sin familj och flyttar hemifrån, när hon fyller år och när hon lär sig cykla.

Öppningsscenen är ett rejält raseriutbrott från den snart femåriga Lotta när hon får nog av sina retstickor till äldre syskon, ett utbrott med skrik, gråt, kast på golvet och darrande underläpp som verkligen hade hög igenkänningsfaktor, åtminstone för alla oss vuxna. Lotta spelas av Lisa Larsson (en för mig helt okänd skådespelerska) med mycket charm och humor och det tog ett bra tag innan åtminstone jag insåg att hon faktiskt inte var ett barn utan bara spelade ett. Otroligt bra! Kan verkligen rekommendera föreställningen framför allt till alla som har barn eller barnbarn i åldern 6-10 år.

Lotta på Bråkmakargatan kollage

 

Idag är våffeldagen och den har vi verkligen firat fullt ut, det vill säga med våfflor till huvudrätt med rom, hackad rödlök och gräddfil tillsammans med ett glas bubbel och sedan som dessert med sylt och grädde. Och efter den middagen kan jag väl säga att vi mår litet som Jätten Glufs Glufs…..

Våfflor med rom och lök

Våffla med sylt