Från sjö till bord

Vår dagliga middag. Ja, så kan man nästan kalla det med tanke på all fisk som maken (ibland med viss hjälp av barnbarnet) dragit upp de senaste veckorna.  Många fiskmiddagar har det blivit, flera i veckan faktiskt. Stekta gäddfiléer, friterade abborrfiléer med kapris, trattkantareller (torkade från förra året) och brynt dillsmör, och så det godaste av allt, rökta abborrar.

Maken rensar och röker, jag kokar potatisen och försöker fixa till något som ska likna en remouladsås av vad som finns hemma (inte alltid så lätt att spontanlaga efter recept när det är 3 mil till närmaste affär). Till det en sallad av sådant som äntligen börjat spira i växthuset och pallkragarna.

Rökt abborre betyder alltid en festmåltid, även på en vardag, och eftersom jag just den här dagen också plockat årets första smultron kunde middagen för ovanlighetens skull också avslutas med en liten efterrätt. Smultron, varvade med råkräm och kaksmulor.

Nyplockade smultron till en sexåring

Well, it’s just another day in Paradise, men ändå inte vilken dag som helst. Idag slår Pensionat Paradiset upp portarna för sommarens första gäster.

Först ut är Makens dotter och sexårige dotterson som kommit på besök. För sexåringen handlar det mest om att under några dagar äntligen få fiska från morgon till kväll med sin älskade morfar.

Men just idag firar också min blogg Just Another Day in Paradise sin femårsdag. När jag läser tillbaka i mina inlägg är det många minnen som väcks till liv igen, men inser också att det är mycket som upprepar sig genom åren. Bloggen har blivit som ett slags dagbok som jag ibland använder som mitt personliga uppslagsverk över händelser som jag känner mig osäker om.

Så det här, de första gästerna och en nybliven sexåring, firar vi med en skål fylld med årets första smultron, solvarma och nyplockade längs dikesrenar på gamla skogsbilvägar, en gång tillkomna för att underlätta skogsavverkning, och sedan bortglömda och igenvuxna. Inga bilar som kör här längre, inget vägdamm eller avgaser som förstör bären.

Smultron 2

Hjortronpremiär

Nu känns det som att den efterlängtade bärsäsongen äntligen är igång. Hjortronpremiären klarades av igår, två veckor senare än vanligt, och med tanke på hur karten växt till sig sedan senaste besöket på myren är jag nu optimistisk om att det kan bli ett gott hjortronår.

Hjortron på g_redigerad-1

Myren var alldeles rödprickig och det mesta fortfarande omoget. För att hitta de mogna bären fick man  verkligen hoppa runt bland tuvorna och plocka ett här och ett annat där.

Hjortronpremiär

Det var vattensjukt efter allt regnande och efter en timme kändes det i benen. Skönt med en fikapaus i älgtornet. På tillbakavägen hittade vi ytterligare några mogna bär och kunde nöjda konstatera att vi faktiskt skrapat ihop en hel liter. Får kanske bli pannkaka med hjortronsylt till söndagmiddag.

Fikapaus 2_redigerad-1

 

Även smultronen, som vi normalt brukar kunna plocka strax efter midsommar, börjar nu mogna. På den dagliga morgonpromenaden plockade jag dessa på strå i kärlek till Maken, medan han spanade efter den lärkfalk som vi upptäckt håller till på hygget.

Smultron på strå

Jag har plockat alla smultronen som nu ska ges, till den finaste mannen som på jord kan ses (för att travestera den underbare – och så saknade – ordekvilibristen Robban)

Till frukost kan man säga att det blev “sommar” i en skål.

Sommar i en skål

Sommar i en skål 2

 

Vi väntar fortfarande på att det upphaussade ovädret ska komma med storm och översvämning. Visserligen regnar det, men inte mer än vanligt och sjön ligger lugn. Det är sällan vi eldar i öppna spisen på sommaren, men det är vått och urrigt, så idag fick det bli en brasa i alla fall.

Brasa

 

Avslutar med några oskarpa bilder på lärkfalken (zoomen räcker inte ända upp i topparna), som utstöter sitt varningsläge samtidigt som den flyger från trädtopp till trädtopp för att hålla koll på våra steg och vart de för oss under våra morgonpromenader.

Lärkfalk 3

Lärkfalk 1

Lärkfalk 2

 

 

Smultron och björksav

I onsdags var det tack och farväl av första omgången barn och barnbarn, som då reste vidare för ett par dagars besök i Furuviks djurpark innan de fortsatte hem till förorten. Det har varit jätteroligt att ha dem här, synd bara att vädret (detta eviga samtalsämne denna sommar) varit så dåligt. Regn och kallt i tio dagars tid har inte givit mycket utrymme för bad och utflykter, åtminstone inte utomhus.

Ett par kvällar lyckades dock jag och barnbarnen passa in litet smultronjakt mellan skurarna. Och smultron finns det verkligen gott om överallt i hagarna, stora, söta och goda trots det kyliga vädret.

 

Efter att precis hunnit städa ur stugan och fylla på förråden var det dags för nya gäster, vännerna V & M som stannade till på sin väg norrut till Jämtland för att fira V, som fyller jämt om några dagar.

Och vad passade bättre att skåla i för den kommande bemärkelsedagen än ett bubbel från just Jämtland, ett mousserande vin gjort på björksav. En spännande och riktigt god bekantskap med en knappt märkbar beska i eftersmaken. Sedan blev det present och makens nyrökta abborrar till middag.

 

Dagen därpå ¨eskorterade” vi vännerna en bit på vägen innan vi svängde österut vid Ånge och på slingriga grusvägar for vidare mot kusten för att så småningom landa i Mellanfjärden och en god namnsdagsmiddag på restaurang Sjömärket. Halstrad röding med nässelpesto intogs på bryggan medan vi kunde sitta och titta på att alla vackra segelbåtar som kom in för att söka hamn inför natten.