Borta bra men hemma bäst?

Så är vi återbördade till stan igen, inte helt utan abstinens, i alla fall inte när det gäller tystnaden och lugnet. I övrigt är det ganska skönt att komma hem till bekvämligheten ett tag igen, Det finns inte mycket kvar att göra i Paradiset så här års annat än att elda för att hålla värmen, allt är kallt, blött och visset och naturen förbereder sig för den stundande vintervilan.

Igår ägnades dagen till att omplantera alla sommarens pelargonier, som fortfarande blommar praktfullt, och successivt vänja dem vid det varmare inomhusklimatet. De är många kan jag säga, betydligt fler än vad som får plats i lägenheten, vilket gör att jag nu även bidraget till utsmyckningen av trappuppgången. Nu lyser de upp fönsterbrädorna på tre våningsplan.

 

Nu väntar ett par dagars intensiv, och efterlängtad, samvaro med två av barnbarnen medan föräldrarna roar sig i New York. Litet avundsjuk är jag, kanske inte så mycket på New York i sig, som verkligen är en häftig stad– en smältdegel av färg, ljud och dofter – som på att de även ska göra ett återbesök i Princeton, N.J. och uppleva gamla minnen från tiden vi bodde där.

Time to go turkey

Idag firas Thanksgiving runt om i USA, en högtid som tycks större än både jul och påsk när det gäller att samla familjen. Thanksgiving är också en tradition som jag tagit med hem från tiden när familjen under ett par år bodde i Princeton, N.J. Det är inte så att jag upprätthåller den varje år, men nu och då är det trevligt att bjuda vänner på en äkta amerikansk kalkonmiddag med alla tillbehören – stuffing, tranbärssylt, potatismos, en god sås och så förstås den fantastiskt goda pumpapajen till efterrätt.

Tyvärr blev det ingen kalkonmiddag för vår del idag. De tilltänkta gästerna hade hunnit boka en resa till Kanarieöarna innan vi fick iväg inbjudan. Får sikta på julen istället. Som ett led i julförberedelserna har jag alla fall kokat en mycket god och ”julig” tranbärssylt i kväll på de handplockade tranbären från myren i Paradiset.