Vinterfåglar inpå knuten

blamesar

Så är det dags igen för den årliga räkningen av vinterfåglar inpå knuten och förmodligen är det många runt om i landet som den här helgen sitter vid sina köksfönster och stirrar ut på rören med solrosfrön, nötter och talgbollar,  upphängda i äppelträd eller fiffiga ställningar, och räknar blåmesar, talgoxar och pilfinkar för glatta livet.

Än är det inte för sent att haka på, räkningen pågår till och med måndag den 30 januari. Mer information om hur det hela går till finns på birdlife.se.

Även jag och maken har nu för tredje året i rad i omgångar suttit vid köksbordet hos våra vänner i Roslagen och blindstirrat på matstationen utanför. Det är knappt man vågat blinka av rädsla för att tappa räkningen när fåglarna flyger och far mellan maten och de skyddande buskagen i närheten.

I omgångar betyder att vi räknat vid några olika tillfällen i hopp om att ‘förbättra’ resultatet. (Fågelbilderna är tagna genom fönstret och därför inte helt skarpa).

Mellan timmarna med räkning blev det också en hel det kroppsarbete ute på tomten. Några granar skulle tas ner och en stor ask, som rasat i en tidigare storm, skulle sågas upp i lämpliga delar att klyva till ved. Alltså, det sågades, släpades, travades och eldades.

Vad blev då resultatet av räkningen av våra vänner vid fågelbordet?

Antalet fåglar hade nästan fördubblats jämfört med de två föregående åren, 48 stycken fördelade på 12 arter (korpen oräknad). Jämt skägg mellan de blåmesar och pilfinkar som var på plats samtidigt, 13 respektive 12 stycken. På tredje plats kom talgoxarna, 8 stycken. Övriga arter var aldrig fler än två samtidigt.

Sammantaget har det varit en härlig helg där nytta förenats med nöje. Och på det en massa god mat, där Kajsas fantastiska crab cakes var en ny bekantskap som gav mersmak.

Tack för att vi fick vara med!

Dags för den årliga räkningen av småfåglar

En vacker vintersöndag med strålande sol och fem minusgrader. På vår sjö, där isen ligger sedan ett par veckor, samsades skid- och skridskoåkare med de som bara var ute och söndagspromenerade. Redan förra helgen hade jag sett fram emot att snöra på mig skridskorna, men då kom det mer snö och förstörde det roliga. Inför den här helgen hade dock ansvariga för den kommunala plogbilen bedömt att isen var tillräckligt tjock för att de skulle våga sig ut och ploga upp en rundbana.

Den här helgen pågår också den nationella räkningen av småfåglar vid våra fågelbord. Under till exempel en timme räknar, antecknar och rapporterar man det högsta sammanlagda antalet fåglar av en viss art vid ett tillfälle. Räkningsperioden började vid gryningen i fredags och pågår till skymningsdags i morgon måndag.

Så vid lunchtid gick Maken och jag  iväg för att  fylla på mat i fröautomaterna vid Makens ”fågelrestaurang”.  Sedan satte vi oss för att vänta på invasionen, som dock uteblev. Som mest blev det tio gulsparvar för mig, varvid Maken snabbt påpekade att två av dem var grönfinkar, hm…., alltså bara åtta. Själv fick han ihop elva stycken. Därutöver endast ett par koltrastar liksom några pilfinkar, talgoxar och blåmesar. Inget att yvas över direkt. Kanske gör vi ett nytt försök i morgon, när det är litet mer lugn och ro runt matbordet och inte så många som är ute och promenerar med sina hundar och stör matron.

Gulsparvar

Pilfink_redigerad-1

På vägen hem såg jag hur en familj hade gjort upp eld vid grillplatsen nere vid sjön och förföriska dofter från grillade korvar drog förbi på gångvägen.

Söndag på isen_redigerad-1

Plötsligt blev jag väldigt hungrig och skyndade på stegen. Sneddade genom hagen och passerade förbi kyrkan, vackert belyst av solen mot en bakgrund av åskblå snömoln. På takåsen till kyrktornet kunde jag räkna in ett trettiotal kajor. Hade prästen lika många själar under högmässan på söndagarna skulle han nog vara ganska nöjd.

Kyrkan

Kajan skulle utan vidare kunna kvalificera sig som vår ”kommunfågel” om det fanns sådana symboler för kommuner/städer. Vi har “tonvis” av dem och de tillhör inte mina favoriter. De låter illa, smutsar ner och när de alla lyfter samtidigt från hustak eller träd förmörkas himlen i bästa Hitchcock-stil.

Kajor