Sista rycket före stängningsdags

 

Efter en härlig vandringsvecka i svenska fjällen är vi nu tillbaka i Paradiset för ytterligare ett par veckor, innan det är dags att stänga igen för i år. Det känns litet sorgligt att allt snart är över för det här året. Naturen börjar förbereda sig för vintervilan, gräsmattan är full av löv och det mesta går i brunt.

När vi kom upp var det rejält kallt i stugan eftersom vi inte haft någon värme på medan vi var borta. Varmare ute (+9) än inne (+6) så det var bara att sätta på elementen och tända en brasa. Och vi har ju vanan inne nu efter vandringen, eftersom det var det första vi fick göra när vi kom fram till dagens övernattningsstuga, ut och hugga ved och elda i kaminen på rummet och i köksspisen.

 

Jag har nu börjat säga adjö till alla blommor som prunkat så vackert  i både rabatter och krukor trots, eller kanske tack vare, den svala och våta sommaren. Några har redan gjort sitt och vissnat, andra har frosten tagit medan vi varit borta. I växthuset ska de sista tomaterna, oavsett om de mognat eller inte, tas om hand. Kanske blir det marmelad eller chutney av det vi inte hinner äta upp. Sen ska växthuset skuras rent och alla krukor och hinkar diskas.

Också i pallkragarna har det sista nu skördats, morötterna och bondbönorna, som verkar ha stått emot frostangreppen. Till middag igår blev det en tvårätters, sallad på bondbönor och tomater med myntadressing till förrätt och på det kokt torsk med ägg- och pepparrotssås med rårivna morötter. Smakade utsökt.

Det som är kvar av bondbönorna ska jag nu testa att torka för att sätta nästa sommar. Ska bli spännande att se om det blir något. Har läst någonstans att om man lyckats med växter som egentligen inte klarar den växtzon man befinner sig i, så kan man ta frön från dem och fortsätta odla. På så sätt lär växten härdas att klara ett kallare klimat.

För Makens del är nu pressen stor att försöka få upp den traditionella julgäddan innan vi åker hem. Gårdagens försök resulterade i en tappad gädda (stooor, enligt Maken själv) och tomt i näten i morse. Men det är bara på’t igen.

Hur gick det då på vandringen? Ja, det återkommer jag till så snart jag fått litet ordning på alla bilder, men inga brutna armar eller ben.