Omskolning – något för alla?

Så fort nyårsklockornas ding-dång tonat ut skickade jag högernäven, den som inte var upptagen med att hålla champagneglaset i ett fast grepp, rakt upp i luften och vrålade YES, ÄNTLIGEN, precis som jag gjort en stund tidigare, strax före tolvslaget, när vi tjejer vann över våra män i den årliga TP-matchen som alltid avslutar våra nyårsfester.

Nej, nu tog jag kanske i litet, men längre än över trettonhelgen kunde jag ändå inte hålla mig. Sedan var det ÄNTLIGEN dags! Dags att börja skära toppen av urdruckna mjölkpaket, diska ur och samla på hög. Dags att börja studera frökatalogerna och börja planera för och drömma om sommarens skördar och allt gott som så småningom ska ställas fram på matbordet.

Men drömmar kostar och varje år spenderas massor med pengar på fröer som det aldrig blir något av. Vissa, för att de över huvudtaget inte gror eller de yttre förutsättningarna är för dåliga. För tidig sådd eller för sen, för kallt, för varmt, för torrt. Andra kommer aldrig ens i jorden. Det finns helt enkelt inte någon plats kvar när det är deras tur.

Vår tomt är en skogstomt och består mest av pinnmo. Därför måste allt odlas i pallkragar och i det lilla växthuset. Pallkragarna är visserligen några till antalet, men fröna är fler och varje vår är det samma diskussion om vad som är viktigast, godast och roligast att odla.

Fröer

 

Det är också samma beslutsångest varje år. När ska man börja att förgro vissa plantor? Börjar man för tidigt är det risk att plantorna växer snabbt och mest blir långa och taniga, speciellt när man bor i lägenhet där det är svårt att reglera värmen och hitta svala och mörka utrymmen. Väntar man för länge, hinner kanske skörden inte mogna, framför allt inte när det man sått sedan ska transporteras och planteras om längre norrut i en kallare växtzon. Det är ett dilemma det där, att inte bo heltid på växtplatsen!

Jag för planteringsdagbok över mina sådder och skördar och när jag tittar tillbaka på tidigare år ser jag att jag oftast börjar förgro i mitten av februari. I år väntade jag ända till den 7 mars innan frön till tomater, chili, olika sorters basilika och tagetes trycktes ner i såjorden i små svarta plastkrukor. Redan två dagar senare hade tagetesplantorna kommit upp och efter ytterligare ett par dagar också basilika och tomater. Chilin tog litet längre tid på sig att gro, men är nu på gång även den.

Sådd

Häromdagen när jag gick min runda med blomspruta och vattenkanna kändes det som att vissa av plantorna tittade uppfordrande på mig, som om de försökte säga något.

Omskolning 1

 

Det börjar kännas visset att vi tre måste trängas med varandra i den här lilla kuben. Vi är faktiskt inte några små frön längre, som ska behöva dela rum med varandra. Vi vill ha egna rum, så att vi kan utvecklas, växa och bli något här i livet. Bli till nytta för andra. Ja, vi vill faktiskt omskola oss, hör du det!, gnällde de tre gula körsbärstomaterna.

Och de thailändska basilikafröknarna, påhejade av sina europeiska dito stämde genast in i klagokören. Så vad gör man inte för att de små liven ska trivas. Det är klart att de ska få omskolas, om det nu är det de vill. Frågan är bara till vad. Vill de gula körsbärstomaterna hellre bli randiga tigrellatomater?

Omskolning 2

 

Idag, nästan exakt en månad efter ovanstående sådd, har nu även gurkkärnorna åkt i jorden. För att slippa tjat om omskolning har jag gjort det lätt för mig den här gången med ett litet test. Har fyllt litet större “krukor” med drygt två tredjedelar planteringsjord och den översta tredjedelen med såjord. Då får fröet slå rot i såjorden och när det har växt till sig så pass att det behöver mer näring har det förhoppningsvis rotat sig ner i lagret med planteringsjord. Ska bli spännande att se om det funkar. Och varför skulle det inte det?

Och vad passar bättre för “duschmössorna” än att få stå på tillväxt i fuktig badrumsvärme.

I väntans tider….

Dagarna blir sakta men säkert allt längre och längtan till vår och sommar växer för varje ny frökatalog och trädgårdstidning som dimper ner på hallgolvet. Har suttit hela förmiddagen och bläddrat och förförts av fantastiska bilder på röda, gula, svarta, lila och randiga tomater, polkagrismönstrade rödbetor och perenna och ettåriga sommarblomster i modeller och färger som jag inte ens visste fanns. Rena rama grönsaks- och blomster”porren” om jag får uttrycka mig så, och så lockande och vackert.

Åh, vad det kliar i fingrarna att få börja förkultivera, både blommor och grönsaker, till sommarens rabatter, krukor och grönsaksland. Och det är ju så mycket man vill prova, men både tomten i sig, skogstomt, och läget i gränslandet mellan växtzon 4 och fem medför vissa begränsningar.

Bläddrade också litet bland mina bilder från den gångna sommaren i Paradiset och längtan blir ännu större när jag ser mitt lilla växthus. Eller snarare makens, eftersom det var min födelsedagspresent till honom för några år sedan (fanns det kanske en liten baktanke med den, hmm… ?). Hur som helst, där odlar och skördar vi tillsammans, och nu står det lilla huset, kallt och övergivet, och bara väntar och längtar efter värmen och sina nya hyresgäster.

Strax börjar herrarnas skidskytte med sprint i Anthotz, men innan dess ska jag gå in på Odla.nu och göra min beställning av fröer till blomsterrabatterna. Just nu 50 % på ordinarie priser!