Sommaren när regnet regerar

Känns som att det är få samtalsämnen som engagerar folk så mycket som just vädret. Det kan diskuteras och analyseras ur alla möjliga synvinklar. Det är för varmt, för kallt. För vått, för torrt. För mycket snö, för litet, för halt eller för slaskigt.  Och mitt i alltihop en sommar värd namnet som varar i tre dagar.

Tredagarssommar. Smaka på ordet, det låter nästan som ännu en diagnos att lägga till raden av övriga barnsjukdomar. Tredagarsfeber, tredagarssommar. Tre dagar med trettiogradig värme som säkert på sina håll orsakat både utslag och feber.

Tre hela dagar. Är det de’ här som kallas sommar? Eller för att citera Tomas Ledin, “Sommaren är kort, det mesta regnar bort“. Den här veckan, liksom veckorna innan ‘tredagarsfebern’ och veckorna som kommer, är det utan överdrift regnet som regerar.

Regn över sjön 2

Det känns som en grå, våt filt har lagt sig över både kropp och själ och sakta håller på att kväva mig. Jag kräver inte någon trettiogradig värme, bara en normal, anständig sommar där sol och regn samsas med varandra på ett väl avvägt sätt. Där solmogna jordgubbar inte torkar bort eller blir till blötgubbar och där insekterna inte fryser utan vågar sig ut och pollinera mina hjortron. Är det för mycket begärt?

I söndags slog Pensionat Paradiset upp sina dörrar. De första gästerna att dyka upp var äldste sonen med en nioåring och en sjuåring och i dag anländer ännu en son med sina två i samma ålder. Kul för kusinerna att träffas, men att det är nio grader mitt i sommaren och att regnet bara öser ner, det blir inte kul för dem.

De enda som inte verkar bry sig om vädret är fåglarna och ekorrarna utan för fönstret. De äter oförtrutet oavsett sol eller regn. De flesta fåglarna har fått ut sina ungarna nu och dessa tycks ha gjort tomten till sitt eget övningsflygfält.  Man får huka sig när de som dödsföraktande kamikazepiloter genar över verandan och det gäller att inte ha dåligt hjärta när någon snedseglare dänger rakt in i fönsterrutan framför mig där jag sitter och skriver. Kvar blir bara en liten våt fläck på glaset av duniga fjädrar. Senast var för några timmar sedan, när Maken fick ta hand om en avtuppad liten grönsiskeunge. Efter litet omsorger och värme kvicknade den till och kastade sig iväg på nya övningar.

Skadad grönsiska 2

Skadad grönsiska 3

 

Stor underhållning bidrar de tre ekorrarna Göran, Jörgen och Tussen med. De har en egen grön liten matlåda med nötter, där de elegant öppnar locket och dyker ner och plockar åt sig så många de kan ta åt gången. Sedan springer de iväg och gräver ner dem på olika ställen i marken, kanske för att ha när det blir sämre tider.

Detta är allt för idag, nu måste jag ge mig ut. Härtill är jag nödd och tvungen, trots att raindrops keep falling on my head. And I won’t be singin’ in the rain!

Margareta-kaka

Blåser kallt från sjön idag, men det har ändå varit en fin eftermiddag. Medan jag sitter här och skriver kan jag samtidig titta ut genom fönstret och hålla full koll på mitt ”menageri” av fåglar, ekorrarna Piff och Puff och grannens katter som kivas och trängs runt fågelmaten. Inte katterna, de ligger och lurpassar och hoppas kanske att få en liten sparv till middag.

Här finns svartmesar, tofsmesar, bofinkar, talgoxar, nötvecka, hackspett och de vackra nötkråkorna som nästan ser ut som gigantiska bofinkar. Och så skatorna inte att förglömma, som hoppar fram så lustigt. Väldigt intressant att sitta och titta på samspelet mellan dem, hur vissa samsas fint kring maten medan andra ständigt är i luven på varandra.

Piff, eller är det Puff?

Nötveckan som går upp och ned för det mesta

Fru Bofink

 

 

Maken har varit iväg hela dagen och försökt sig på att fiska regnbåge, tyvärr utan framgång. De ville inte ens nappa på hans nya AIK-spinnare, vilket ju i och för sig är förståeligt tycker hustrun som är en sann Hammarbysupporter. Han var nog litet frustrerad över att inte ha fått någon fisk, för när han kom hem stack han direkt ut på sjön med båten för att försöka fånga en gädda eller några ”Salming”-abborrar. Så middagen får vänta.

Under tiden tror jag att jag ska ta och baka en Margaretakaka med hallon och blåbär att överraska med till kaffet i kväll. Gick en sväng i skogen när Maken var borta. Inte för att jag behöver mer bär egentligen, frysen är mer än full, men man kan bara inte låta bli att plocka när de är så här stora och fina. American size, skulle jag nästan vilja säga.

 

 

Margareta-kaka

 

 

  • 175 gr rumsvarmt smör
  • 2 dl strösocker
  • 3 ägg
  • 4,5 dl vetemjöl
  • 1 dl kokos (valfritt)
  • 2,5 tsk bakpulver
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 2 dl vaniljyoghurt (eller annan smak)
  • 3 dl färska bär (jag har hallon och blåbär, lingon blir också gott)

Gör så här

  1. Rör smör och socker pösigt
  2. Tillsätt äggen ett i sänder
  3. Blanda mjöl, kokos, bakpulver och vaniljsocker och rör ner omväxlande med yoghurten.
  4. Bland 1-2 msk mjöl med bären innan de försiktigt vänds ner i smeten (sägs förhindra att bären sjunker till botten).
  5. Bred ut smeten i en smord och bröad fyrkantig form, 25 x 35 cm och grädda i 200 gr i cirka 25 min. Testa med en sticka.
  6. Dela kakan i större eller mindre fyrkanter.

Formen jag använder ger en ganska tunn kaka, vill man ha litet tjockare bitar används en mindre form, t ex 22 x 30 cm. Självklart går det lika bra med en rund form (gärna med löstagbar botten) eller att helt enkelt fördela smeten i muffinsformar. Då blir gräddningstiden kortare, cirka 8-10 minuter.