På spaning efter rördrom

Det var sen eftermiddag en av dessa fantastiska vinterdagar som vi belönades med under ett par veckor i februari. Många minusgrader och vit fluffig snö på åkrarna och sjön. Då kom plötsligt larmet. Rördrom, vattenrall och rörhöna hade setts i vassruggarna längs åmynningen till vår sjö.

Rördrom, det måste väl snudd på kunna betraktas som en raritet att få se en sådan i Stockholmstrakten mitt i smällkalla vintern. Ja, faktiskt vilken som av de tre, eftersom de alla normalt flyttar söderut under hösten. Några inte längre än södra Sverige, andra fortsätter ner i Europa. Kanske det är det milda vädret, ingen snö, isfria vattendrag och gott om föda som lurat många fåglar att bli kvar över vintern.

Rördrommen uppehåller sig inne i täta vassbestånd där den spräckliga fjäderdräkten i gult, brunt och svart är det perfekta kamouflaget för att kunna smälta samman och bli ett med vassen.

…många syns inte men finns ändå, som Olle Adolphson sjunger i visan om okända djur, passar väl in på rördrommen. Det enda som avslöjar att den finns där inne någonstans är dess märkliga läte som påminner om ljudet när man blåser i en tom glasflaska.

Under fyra dagar, och i närmare 20 minusgrader, smög vi, Maken och jag, hukande längs åkanten och spejade efter en likaledes hukande rördrom där inne bakom väggen av vasstrån.

Och medan vi förblev resultatlösa i vår jakt, började sociala medier fyllas med mer eller mindre fantastiska bilder av denna märkliga, nästan urtidsliknande fågel. Rördrom som flyger, rördrom som fiskar, rördrom som kalasar på abborre och rördrom som springer med sjumila kliv över isen.

Det började till slut kännas som att vi skulle få nöja oss med att se rördrommen via andras kameror och mobiltelefoner, och istället bara vara glad åt att vi i alla fall hade lyckats få ett årskryss på både rörhöna och vattenrall.

Klicka på bilderna för att förstora dem

Men så plötsligt, på eftermiddagen den fjärde dagen hände det.

Utan kikare och på långt avstånd tog det en bra stund innan vi kunde avgöra att det faktiskt var en rördrom vi såg, som halvsatt och tryckte i snön, och inte bara en gammal skräphög av vass och torrt gräs.

Vi tog oss över ån till motsatt sida och närmade oss försiktigt en öppning i vassen varifrån vi hade bättre sikt. Rördrommen upptäckte oss snabbt och visade det tydliga tecknet på att vi kommit för nära genom att stå helt orörlig med indragen hals och näbben pekande rakt upp i skyn, som en påle. Vi drog oss åt sidan och efter en liten stund slappnade den av. Insåg väl att vi inte utgjorde någon fara och återgick till att fortsätta att stirra ner i det lilla hålet med öppet vatten i hopp om att middagen snart skulle dyka upp. 

Rördrommen (Botaurus stellaris) tillhör familjen hägrar. Det är en stor fågel, mellan 70-80 cm lång och med ett vingspann på 100-130 cm, som i huvudsak lever på småfisk, kräftdjur, små däggdjur och insekter.

Med den nedgående eftermiddagssolen i ryggen kunde vi vandra hemåt med vetskapen om att vi i våra kameror åtminstone skulle ha någon form av bevis på att även vi nu hade sett, och inte bara hört, en rördrom IRL.

16 thoughts on “På spaning efter rördrom

  1. Men så synd, ja, alltså, jag tyckte att rördrommen inte alls såg ut att trivas i sin situation. Uschligt kallt och ingen mat och snart kväll…
    MEN vilka underbart fina foton och en vattenrall går inte heller av för hackor. Tack, jag blir lite fågelrikare, kan man säga!

    • Tack Agneta! Det var inte bara rördrommen som hade det kallt i så fall, det bet rejält i fingrar och kinder på oss också de där dagarna. Och till sist fick vi ju också vår belöning. 🙂

  2. Man får gratulera, trägen vinner! Fin klassisk bild på den “uppnosiga” rördromen. Vi hade en i strömmen mitt i Strömstad under två kalla veckor, till allmänhetens stora förtjusning.

    • Tusen tack, Hans! Visst är det spännande när man får vara med om helt nya naturupplevelser, samtidigt måste man nog tänka till lite kring den stress som vår upphetsning och förtjusning kan åstadkomma hos, i det här fallet, en rördrom.

  3. Wow, så kul! Ett jättestort grattis till er! Pricka in alla tre! 🙂 Vad glad jag blir för er skull!
    Kan bara föreställa mig envisheten att stå där dag efter dag i så många minusgrader. Kan ärligt säga att det hade inte jag gjort. Inte ens för en rördrom. 🥶Trots att den står högt upp på min vill se-lista.
    Heja er! Kul att det gav utdelning! 🙂

    • Tack Gunilla! Haha, ja jag kanske fick det att låta lite mer dramatiskt än det var, förlåt. Det var ju inte så att vi vankade av och an där “nine to five”. Ån ligger tre-, fyrahundra meter hemifrån, så vi brukade gå ner och spana någon timme på förmiddagen och sedan en stund på eftermiddagen igen. Så jag är övertygad om att du absolut skulle ha gjort detsamma under de förutsättningarna. 🙂

  4. I’m so excited for you, Meggie. I have seen only 2 bitterns in my life, but I remember each encounter vividly and fondly. These unexpected sightings make our hearts beat faster! Let’s hope this beautiful bird will make it safely through the remainder of winter.

  5. Hej
    Låter så spännande med fågeljakten som lyckades tillslut👏
    Jag hade nog inte haft det tålamodet.
    Men tack vare det här inlägget har jag lärt mig om hur rördrommen ser ut och låter😄

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.