Den långa flytten från Afrika

En morgon för några veckor sedan hörde jag på nyheterna hur Öland formligen invaderats av tistelfjärilar.

När Maken och jag några timmar senare satt på förstutrappen och drack vårt förmiddagskaffe kände jag plötsligt ett svagt vinddrag mot kinden, som en liten lätt smekning. Något som fladdrade till, och så igen, och igen. Jag tittade upp och såg att syrenen vid stugknuten var full av orange-brunmönstrade fjärilar som tycktes få hela busken att vibrera. De flög runt, runt bland blomklasarna, aldrig stilla många sekunder och bytte hela tiden plats med varandra innan några flög vidare till rönnen, som också stod i blom, medan nya anslöt.

Ser man på, sa Maken, invasion av tistelfjärilar även här uppe, åtminstone i vår syrenbuske. Det måste jag genast rapportera in. Var på han reste sig upp, tog kaffekoppen och gick in och började knappra på datorn.

Nu har både syren och rönn blommat över sedan ett bra tag, och av tistelfjärilarna finns bara de kvar som för evigt fastnat på bild.


När jag hämtade posten häromdagen låg där ett brev i lådan med Lunds universitets emblem på, mitt Alma mater.

Oj, vad är detta, vad kan de vilja mig? En inbjudan till något tjusigt jubileum, eller kanske en återträff hann jag tänka, medan jag börja riva upp den självhäftande fliken på kuvertets baksida. Halvvägs såg jag plötsligt att det stod Biologiska institutionen som avsändare, ett ställe jag aldrig satt min fot på, och att brevet inte alls var adresserat till mig utan till Maken.

Tur med självhäftande kuvert, då går de att återförsluta igen, åtminstone så pass att man alltid kan skylla på posten eller brevbäraren om någon skulle bli misstänksam och börja undra vem som försökt tjuvkika på innehållet.

Brevet innehöll ett informationsblad från Svensk Dagfjärilsövervakning och handlade om just tistelfjärilen och dess fantastiska flytt från så långt söderut som Afrika söder om Sahara.

Det flyttar alltid tistelfjärilar och amiraler norrut på våren, men det är inte så ofta som några större mängder når vårt land. I år fanns det dock redan i slutet av april och början av maj tecken på att vi kanske rent av skulle kunna få en invasion av dem. Vilket vi alltså fick!

De flesta tistelfjärilar genomför flytten successivt norrut, en generation i taget, men ny forskning tyder på att enstaka fjärilar faktiskt klarar att flyga hela sträckan upp till Sverige.

Kanske är denna fjäril med sina fransiga och slitna vingar en av dem som lyckats med bedriften att ta sig ända hit i ett svept.

Nu under juni och juli kommer tistelfjärilarna att dö efter hand och en ny generation kläcks fram. Om inget oväntat sker räknar man med ett stort antal tistelfjärilar när den nya generationen blir flygfärdig fram emot juli, och kanske kommer man då att kunna se många av dem på sydsträck i Falsterbo i slutet av juli månad.

Den som tycker om och är intresserad av fjärilar och skulle vilja vara med och räkna dem, t ex hemma på tomten eller i närområdet, kan läsa mer om hur det går till på http://www.dagfjarilar.lu.se

16 thoughts on “Den långa flytten från Afrika

  1. We had a similar invasion a few years ago, and there were butterflies everywhere. It was an amazing experience and I loved it.
    I hope they will stay there for a while, Meggie! 🦋

    • Nu är alla tistelfjärilar borta sedan ett tag, vilket kanske stämmer med att de ju skulle dö i början av juli. Eller så blev det för kallt för dem, regn och låga temperaturer, för några andra sorter har inte heller dykt upp än. 🙂

      • Det har du rätt i. Här finns inte en enda tistelfjäril kvar. Finns inte många andra fjärilar heller.

  2. Ja, här på västkusten har vi också sett dem i massor! Helt fantastiskt! 🙂 Räkna dem.. svårt de är ju knappast några stillasittande varelser! Märkligt år…. det blommar och blommar och tistelfjärilen har mer eller mindre invaderat vårt land! Men övriga fjärilar… tycker inte att jag har sett så många.
    Underbara bilder och intressant att få lära mer om tistelfjärilen.
    Hälsningar Gunilla

    • Tack Gunilla! Jag har gjort samma iakttagelser som du, att naturen uppför sig annorlunda i år. Kanske beror det på förra sommarens långa värmebölja med åtföljande torka. Tistelfjärilarna är alla borta nu och så många nya sorter har det inte kommit än. vilket kanske beror på det kalla vädret vi haft i stort sett sedan midsommar, 12 grader känns som en medeltemperatur, blåst och mycket regn. “Lagom” känns inte som något användbart ord den här sommaren, åtminstone inte när det gäller vädret. 🙂

  3. Men så spännande! Ända upp till Hälsingland hittade de! Fantastiskt vilken bedrift, flyga så långt.
    Tack för fina bilder och info. Nu vet jag varför jag hade en bunt fransiga och slitna rödbruna fjärilar i min lavendel för ett tag sen – tistelfjärilar alltså.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.