The eagle has landed

Kvart över fem på morgonen ringde klockan. Time to rise and shine och göra oss i ordning för dagens äventyr. Beckmörkt ute och termometern visade -14 grader när vi lämnade Mattöns B & B i Gysinge, Gästrikland och med bilen körde efter mannen som skulle visa vägen ut till myren och gömslet, där vi bokat in oss för en dag.

Kanske det här var dagen det äntligen skulle ske, vårt möte med havsörnarna. Tredje gången gillt i så fall.

När vi steg ur bilen hade temperaturen fallit ytterligare, nu -17 grader och det var fortfarande mörkt. Rimfrostkristallerna på grässtrån och buskar glittrade som diamanter i ficklampornas sken när vi med kameraryggsäckar och väskor halkade fram längs den upptrampade stigen. Gamla fotspår som avsatts i snömodd hade under natten frusit till is och blivit farligt knöliga.

Vår vägvisare tände gasolkaminen i det lilla skjulet och visade hur den fungerade. Önskade sedan lycka till och gav sig iväg. Vi installerade oss, kontrollerade inställningarna på våra kameror och såg till att ISO-talet var tillräckligt högt innan vi trädde in objektiven i de svarta tygstrutarna. Drog åt dragskon så att inte ljuset inifrån skulle sippra ut och avslöja oss, och skruvade till sist fast kameror och stativhuvuden på de vridbara metallarmarna. Nu var vi beredda.

Ute var det vitt och stilla, det enda som bröt tystnaden var några korpar som ropade på långt håll. Att stint stirra ut genom de smala fönstergluggarna försatte oss i ett nästan meditativt tillstånd, som endast bröts när vi emellanåt måste torka bort imman på de tonade plexiglasskivorna. Eller titta i sökaren och provta en bild bara för att testa att kamerorna fortfarande fungerade.

Där ute i det vita havet hände absolut ingenting, det enda var att vi börja frysa om tårna, och att fötter och ben blev allt stelare av kylan som svepte in genom golvet och springorna i väggen. Det var svårt att tro på termometern på väggen som faktiskt visade +20, men den satt å andra sidan högt och nära kaminen.

Men så till slut, på en gammal torr gren på perfekt fotoavstånd från gömslet, slog sig två korpar ner.  Kanske var det signalen för att fler nu skulle våga sig fram.

Plötsligt var det ett kraxande och flaxande utan dess like både i luften och på backen, där en hel del tjuvnyp delades ut av hårda näbbar.

Det kändes mäktigt att kunna betrakta korpen på så nära håll. En fågel, som det vilade något ödesmättat och olycksbådande över i allt det svarta och som förde tankarna till en annan stor svart fågel, skarven.

I flykt, med sina fransiga vingar mot den vita snön, fick den mig att tänka på de där svarta siluettbilderna som förr ofta prydde väggarna i äldre hem.


Utanför stugknuten dök tre rådjur upp. Med de spetsiga nosarna djupt nere i snön på jakt efter något ätbart plöjde de sig lugnt och metodiskt fram över myren.

Havsörnarna lyste fortfarande med sin frånvaro och en lätt otålighet började sprida sig inne i gömslet. Klockan var i alla fall halv elva, så var höll de hus? Då puttade Maken på mig och pekade bort mot granskogen på andra sidan myren. Och där i en av grantopparna satt två stycken, visserligen på alldeles för långt fotoavstånd för våra kameror, men nu hade vi i alla fall med egna ögon sett att de fanns, och att de var på plats.

Efter en stund dök ytterligare två upp, och där satt de sedan som fyra orörliga väktare som höll uppsikt över sina domäner medan timmarna gick. Tur att vi åtminstone hade korparna att titta på.

En bra bit ut på myren låg ett stort “buffébord” av fryst slaktavfall uppdukat, så kallad åtel. Lite fusk kan kanske tyckas, men det är vad turistnäringen gör för att tillfredsställa såväl hungriga fåglar och djur som fågelskådare och fotografer som är villiga att betala en slant för häftiga upplevelser.

När vi efter drygt fem timmar började inse att bilder av något suddigt i en grantopp förmodligen var allt vi skulle få med oss hem, såg vi plötsligt hur en av örnarna i trädtoppen började röra på vingarna, lyfte och strax efter tog mark i myrkanten.

Finally, the eagle has landed!

Sedan dröjde det inte länge innan de övriga tre följde efter.

Det är inte alltid man vet vad man fångar på bild när kameramotorn får rulla på. Den här bilden såg jag aldrig komma – en havsörn med fripassagerare på ryggen – den upptäckte jag först när vi var hemma igen.

Här har en av örnarna lagt beslag på en lös klump av fruset kött, samtidigt som en korp ser ut som den försöker rycka en av örnens stjärtfjädrar.

” Det här är min mat, bara så du vet! Och förresten ska du låta bli att nypa mig i rumpan”, tycks örnen säga.

Även örnarna verkade uppskatta den så kallade sittpinnen, och först upp var den ståtliga gammelörnen. Det är den vita stjärten som visar att det är en äldre/gammal fågel. Men det dröjde inte länge innan den både bokstavligt och brutalt blev bortknuffad av en yngre förmåga. Gammal är tydligen inte alltid äldst. 

Visst, korparna hackade lite på varandra, men mellan korp och örn tycktes det råda enighet och samförstånd. Inget kurr där vad vi kunde se.

Vi hade i förväg sagt att vi skulle lämna gömslet senast klockan tre, men när det vid tvåtiden började yra lätt av snö i luften bestämde vi oss för att avsluta. Vi kände oss rikt belönade, hade fått de bilder vi ville ha och var mer än nöjda med vår dag. Vi visste också att det hade utfärdats en varning för snöoväder under eftermiddagen och ville gärna hinna hem innan ett eventuellt trafikkaos utbröt.

Så vi släckt kaminen, packade ihop, stängde bakom efter oss och vandrade den knaggliga stigen mot bilen. Betydligt lättare nu när man såg var man satte fötterna.

Advertisements

32 thoughts on “The eagle has landed

    • Tack! Ja, ett visst mått av tålamod krävs, samtidigt som det också finns en spänning i själva väntandet. Lite som på julafton, finns det något paket till mig i säcken och vad kommer det att innehålla? 🙂

  1. Wow! Vilka foton, de tre sista är fantastiska men de andra är helt klart läckra de också. Kul med fripassageraren och “stjärtnypet”, sånt är bonus 🙂 Det låter som om ni fick en härlig dag i Gysinge med omnejd 🙂

    • Kul att du gillade mina bilder, Anne! Vi hade verkligen några fina dagar i Gysinge med omnejd och är glada att vi äntligen fick se och plåta dessa mäktiga fåglar. Vi har suttit i örngömslen två gånger tidigare, en gång i Salbohed och en gång i samma som nu, men utan att ha fått se något annat än korpar. 🙂

      • Korpar är vackra de också 🙂 Fast kanske inte vad man vill se när man ger sig ut på örnjakt!
        Jag såg ju två örnar härom helgen när vi var ute och for, båda inte alltför långt från Gysinge. Det var tur att ni fick se örnarna när jag hävdade förut att de finns i närheten 🙂 Puuuhhhh 🙂

    • Tack John! Vi ser ofta korpar i skogarna runt vår stuga i Hälsingland, men aldrig i de här mängderna. Korpen är, liksom övriga kråkfåglar, mycket intelligent och har lätt att lära sig saker. 🙂

  2. Sånt tålamod ni har, i kylan med frusna tår. Här i området har jag sett havsörn flera gånger, en gång flög en unge rakt in i ett fönster i vårt höghus. Jag stod vid porten och pratade med en granne när fågeln drösade ner i ett busgage. Impulsivt hoppade jag in i buskarna, insåg att det var en Stor pippi. 🙂 Den verkade vimmelkantig, så jag klev ur busken och väntade tills den tog sig och flög iväg. Fantastisk upplevelse. Korpar ser jag verkligen inte ofta, en gång vad jag vet och tycker de är spännande fåglar. Jag är väldigt förtjust i våra kråkor på landet …

    • Haha, ibland blir det tokigt! Såg just att jag skrivit mitt svar till dig som en vanligt kommentar, så nu gör jag om och gör rätt. Så att du inte tror att jag bara struntade i din kommentar. 🙂
      Vad skönt att fågeln klarade sig. Oftast blir de som du säger lite vimmelkantiga men hämtar sig i regel om de får vila lite. Korpen lär vara en mycket intelligent fågel som har lätt att lära sig att lösa olika problem. Den är också mytomspunnen, sågs visst förr som lite dödsbringande, vilket gör att jag har ett något kluvet förhållningssätt till dem (och dess stora grova näbb). Dessutom käkar de andra fåglars ägg! Kram

    • Ja, det var häftigt. Som du också vet, har ju naturen en hel del spännande upplevelser att bjuda på.
      Sov gott där ute i den kalla natten! Ett äventyr det också. 🙂

  3. Vad skönt att fågeln klarade sig. 🙂 Oftast blir de som du säger lite vimmelkantiga men hämtar sig i regel om de får vila lite. Korpen lär vara en mycket intelligent fågel som har lätt att lära sig att lösa olika problem. Den är också mytomspunnen, sågs visst förr som lite dödsbringande, vilket gör att jag har ett något kluvet förhållningssätt till dem (och dess stora grova näbb). Dessutom käkar de andra fåglars ägg! 🙂 Kram

  4. Fantastiska fågelupplevelser du förmedlar. Med linser och objektiv kommer man så nära, så varenda fjäder syns. Själv sett örn, kungsörn med sitt karakteristiska vita mönster, flygandes inte allt för högt på östra Gotland några ggr. Men det blir ju inte alls den detaljrikedomen man ser.
    Lite avundsjuk på dina upplevelser. Har en väninna på Öland som är fågelskådare. Jag kan aldrig så mycket om fåglar som efter ett besök hos henne :))
    / Anna

    • Tack snälla! Öland är ett eldorado på våren när alla flyttfåglar passerar och så är väl även Gotland. Vi drömmer fortfarande om Stora Karlsö, får se om vi någon gång kan komma till skott.
      See you soon

  5. Åh så fantastiskt! Grattis! Verkligen! Vilken lön för mödan – men vilken möda sen. Imponerande. Jag tror inte jag skulle klara att sitta så länge i ett gömsle. När Gud fördelade tålamodet stod jag för långt bak i kön, tror jag. =)
    Tack för att jag fick njuta av dina foton! Maken är såååå avundsjuk på er.

    • Visst blir det en del “dötid” men det ligger en spänning i att vänta också, i ovissheten om man ska få se något, och det kan man ju aldrig veta. Man får ha en ordentlig matsäck med sig. Det här var en födelsedagspresent från mig till Roffe, det är den typen som uppskattas mest nu för tiden. Ett tips kanske… 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.