Bye, bye smålommar

Det blev inte några ungar i år för vårt smålomspar i den lilla skogstjärnen. En taskig trana orsakade den tragedin efter att ha ätit upp eller på annat sätt förstört ägget/äggen. Och det blev aldrig någon andra häckning heller, vilket ibland händer när den första misslyckas.

När tiden för att hinna föda upp en ny kull hade passerat, trodde vi att paret skulle ge sig av. Men inte. De blev kvar hela sommaren och vi fortsatte att åka upp och titta till dem minst en gång i veckan. Och varje gång var det med övertygelsen att NU, nu skulle de ha gett sig av, nu skulle vi inte få se dem mer.

Oftast låg båda lommarna på plats och simmade lugnt omkring i sjön. Andra gånger var bara en av dem där, ofta sovandes, medan den andre var iväg och fiskade i någon större närbelägen sjö, kanske vår egen.

Smålomspar2

Smålomspar

Sovande smålom

Fot

Det hände också att tjärnen var tom, och då var vi tvungna att återvända på kvällen för att förvissa oss om att de kommit tillbaka.

Kväll vid tjärnen

 

Så fortskred sommaren och halvvägs igenom den började tjärnen täckas av näckrosblad och snart blommade de gula näckrosorna.

Näckros

När eftermiddagssolen låg på kunde vi ibland få leta länge innan vi upptäckte lommarna bland alla blad och reflexer.

Näckrosblad

 

En eftermiddag hörde vi redan på långt håll ett hjärtskärande skrik från sjön, där en ensam lom låg och skrek ut sin klagan. Vi kände igen ropen från förra sommaren, då den halvvuxna unge lämnades ensam kvar medan föräldrarna flög iväg för att hämta föda. I minst fem minuter brukade den ligga och förgäves ropa efter ”mamma och pappa” (vår tolkning).

Skriket 2

Vi gissade nu att den ena lommen precis hade gett sig iväg. Vid ett par tillfällen trodde vi att den kvarvarande också gjorde sig redo för att ge sig av, men förmodligen vädrade den bara sina vingar.

Flygförsök

Det här var sista gången vi såg någon av dem, den 17 augusti. Vi har varit tillbaka vid tjärnen flera gånger med en vag förhoppning att de ändå skulle ha kommit tillbaka. Till slut var det bara att inse att de förmodligen dragit sig ut mot kusten för att förbereda sin flytt.

När jag för ett par dagar sedan passerade tjärnen på väg ut i blåbärsskogen var den inte tom längre. Nu gled istället ett sångsvanspar majestätiskt omkring i vattnet. Här hade de hittat en lugn och ganska skyddad plats, där de kunde vila ut en stund inför den fortsatt resan söderut.

Svanpar

Sångsvanar

 

 

 

 

Annonser

10 thoughts on “Bye, bye smålommar

  1. Så vackra bilder! 🙂 De två första med de fina lommarna är underbara 🙂 Har ni något sångsvans par som häckar i dina trakter? Här har jag bara sett knölsvanar som häckat och vi har endast unga sångsvanar på sommaren som inte bildat par än. Vintertid brukar sångsvanarna komma hit.

    • Nej, jag tror aldrig att jag sett något häckande sångsvanspar här, men gott om dem på åkrarna vår och höst när det stannar till för vila och mat på väg norr- eller söderut. Just nu är de nog på väg åt ditt håll… 🙂

  2. Fina bilder!! Och vad fint att ni varit där och kollat så ofta. Nästa sommar – skräm bort andra stora fåglar….😈😈

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s