Julgädda – traditionen lever vidare

Det var knappt jag trodde mina öron när Maken i morse meddelade att termometern visade -11 grader. Från +11 till -11 på bara ett par dagar, unbelievable! När vi nu ändå inte fick någon vit jul, då kan det lika gärna vara. Istället hoppas vi på fin skridskois.

Det är inte bara grisarna som lever farligt när julen närmar sig. Detsamma kan gälla gäddorna, åtminstone de i vår sjö.

Det är långt till jul, tänkte de säkert, när de i september lugnt simmade runt i vassar och vikar och kalasade på mört och småabborre. Och visst, alla utom en kan lugnt simma vidare, eftersom det inte är någon annan än vi runt stranden som fiskar dem. Ogräsfisk, säger grannarna och rynkar på näsan. En delikatess, säger nollåttorna (ja, det är så vi kallas där uppe i Hälsingland, med viss respekt dock) i korus med fransmännen, vi som förstår oss på – les connaisseurs.

– Vem vill bli årets JULGÄDDA, ropade Maken samtidigt som han lät sitt mest sofistikerade gäddrag i de svart-gula AIK-färgerna med ett plums landa i den dimhöljda vassruggen.

Gensvaret var dåligt. Några nappade visserligen, men ångrade sig i sista sekunden och hoppade av kroken någon halvmeter ovanför vattenytan. Till slut var det ändå en slank gäddyngling på så där 1,4 kg som tydligen insåg vilken ära det faktiskt var att få koras till titeln Årets Julgädda och därigenom bidra med gastronomisk njutning och hålla fyra gäddälskande vänners middagstraditon vid liv.

Julgädda 2

 

Antar att gäddans oförtjänt dåliga rykte till stor del beror på dess ben, de y-formade, nålvassa sakerna, men de är lätt identifierade tycker jag. Är man ändå orolig och tveksam till mitt påstående, ska man se till att snabbt kasta sig över och förse sig av den benfria stjärtdelen.

Julgädda

 

Tillagningen av julgäddan är mitt ansvar och sker varje år efter nytt recept. I år blev det en så kallad crossover mellan svenskt och franskt: gädda fylld med timjan, persilja, lagerblad och 15 (!) feta vitlöksklyftor plus fem delade på längden och nertryckta i små ‘förborrade’ hål i ryggen och serverad med en välkryddad ratatouille alternativt vitvinssås och potatis, eller varför inte både och.

Om jag får säga det själv, så var årets version en höjdare. Å andra sidan brukar vi säga det varje år, ett betyg så gott som något.

Julgädda med ratatouille

 

Även desserten är densamma år från år, Vivis fantastiska saffranspannkaka med drottningssylt och grädde, och här är det absolut förbjudet att trixa och ändra på ett vinnande recept, som i så fall bara kan bli till det sämre.

 

 

Annonser

2 thoughts on “Julgädda – traditionen lever vidare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s