Den lutande björken i Aspviken

Det blev en snabbvisit till Paradiset i helgen för att göra något åt det som varit ett mindre irritationsmoment under ett par år. Den lutande björken i Aspviken. Vi hade också hoppats på att få uppleva norrskenet, som verkade ha lyst upp hela landet under veckan, men den turen hade vi tyvärr inte. Däremot kändes det litet magiskt att spana in solförmörkelsen.

Solförmörkelse_redigerad-1

Någon bild på själva förmörkelsen gick inte att få, inte ens för Maken, som syns i nederkanten. Men riktigt skumt blev det under cirka en kvart och alla fåglar tystnade som på en given signal.

 

Egentligen är det inte något fel på den lutande björken i sig. Den grönskar så vackert under sommaren och ger viss skydd mot insyn. Men den lutar sig också ut över sjön, missfärgar vattnet, och gör det oaptitligt att bada i, med sitt gula frömjöl på försommaren och täcker sjöbotten med nerblåsta grenar och löv när höststormarna drar in från norr. Dessutom stjäl den näring från de intilliggande hallonsnåren. Så, inte utan en viss vånda, hade vi nu ändå bestämt oss, björken skulle väck.

Björken_redigerad-1

 

Yngste sonen, som ständigt letar nya fysiska utmaningar, kontrakterades för uppdraget att såga ner trädet, kvista och såga upp stammen i bitar lämpliga att klyva till ved, allt under en och samma dag.

Under alla vårar som vi varit här uppe har vi aldrig upplevt att isen varit fri från snö och samtidigt tillräckligt hård och blank för att både åka skridskor och spark.

På hal is

Far och dotter på hal is.

Vet inte om det går att skylla på klimatförändringarna, men isen har betett sig mycket märkligt den här vintern. Den har vallat upp mot stranden, vridit sönder delar av vår brygga och flyttat runt på stora stenar inklusive stenkistan som bryggan vilar på.  Även grannens båthus ligger risigt till sedan stenkistorna som det står på har tippats över ända. Svårt att inse vilka urkrafter som bor i is.

Dagen därpå for son och sondotter hem igen och Maken och jag tog en tur längs skogsvägarna upp till några sjöar med delvis öppet vatten, för att se om det kommit några sjöfåglar. Ett par knipor simmade runt bland isflaken i Storsjön tillsammans med en ensam sångsvan som trumpetade övergivet. I Alsjön på andra sidan vägen hittade vi en pigg liten strömstare som dök och simmade (med hjälp av vingarna förklarade Maken, som oftast brukar veta vad han talar om) i det virvlande vattnet.

Storsjön

Svanen

Strömstaren

Annonser

One thought on “Den lutande björken i Aspviken

  1. Meggie.
    Det ser ju helt klart ut att ha varit ett toppen besok i Paradiset!!! Och att ni sag solformorkelsen. Fantastiskt.
    Och att aka skridskor ar ju helt enkelt toppen. Kanns som ett riktigt ordentligt vinter besok sa dar i slutspurten.
    Min lilla make akte skridskor ett ar nar vi var hemma over julen. Det var sa roligt att se honom med hjalp och stavar, skakig som en liten bambi.
    Vi ar riktigt lyckligt lottade, vi svenskar.
    Kram pa dig. Ha en toppen vecka.
    Gisela

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s