Houston, we have a problem!

Houston, we have a problem, var det inte så det lät när några amerikanska rymdgubbar rapporterade ner till sambandscentralen där på Jorden och Houston att man hade fått problem med elektroniken eller vad det nu var.

Jag skulle kunna säga samma sak, Houston, I have a problem, a wasp problem, det är bara det att jag inte har någon sambandscentral som kan rycka ut och bistå mig. Sonen och barnbarnen har just rest hem och Maken befinner sig någonstans i Finland vid ryska gränsen för att skjuta björn och varg. Skjuta med kameran, inte något pangande med gevär.

Mitt problem uppdagades i morse när jag öppnade växthuset för den vanliga morgonrutinen, att säga god morgon och rufsa tomatplantorna ”i håret”. Har läst någonstans att man på så vis hjälper pollineringen på traven. Jag möttes av ett somrigt surrande av insekter, men hur jag än tittade kunde jag inte upptäcka vare sig humlor eller bin där inne.

När jag inspekterat mina gurkor och räknat tomaterna som kommit och var på väg ut upptäckte jag källan till surret, ett stort getingbo under uppbyggnad i taket. Och dom var många som tydligen planerade att flytta in där!

getingbo

Jag ville inte gärna använda giftig insektssprej inne i växthuset, så jag tog istället vattenslangen och försökte skjuta sönder boet och döda/dränka de små liven med en hård vattenstråle. Inte någon riktigt framgångsrik strategi. Det enda som hände var att de svartgula odjuren fick upp ögonen för mig och beredde sig på motattack så fort jag försökte närma mig växthuset.

Hela dagen gick utan att jag lyckades komma åt getingarna och under tiden såg jag hur mina plantor sakta höll på att duka under där inne i hettan utan vatten. Det fanns bara en sak att göra, att dra ut i krig på riktigt.

Ensam är stark eller bra kvinna reder sig själv. Så medan ni andra förmodligen satt bänkade framför Holland – Argentina-matchen på TV klädde jag mig i heltäckande klädsel, stövlar, handskar och den gamla mygghatten som inköptes inför en fjällvandring för länge sedan. Ett stadigt grepp om vattenslangen, upp med den rakt i boet och spruta, spruta , spruta och sedan springa, fort fort.

Efter en tre, fyra sådana attacker var till slut hela boet borta, upplöst i små gråa revor, och getingarna som inte dött drunkningsdöden verkade ha flytt fältet. Så vad är ett litet getingstick i tummen (trots handskar) mot att (förhoppningsvis) blivit kvitt ett hundratal getingar. Inget som inte Mjukon grankådssalva kan råda bot på.

Annonser

One thought on “Houston, we have a problem!

  1. Det var ju en oerhört djärv getingattack! Klart svårare än en Ica-kasse. De små getingarna ligger ju inkapslade i sina små celler, men även dem lyckades du tydligen skjuta sönder. Heder åt ett sånt initiativ! Impressed!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s