Dags för den årliga räkningen av småfåglar

En vacker vintersöndag med strålande sol och fem minusgrader. På vår sjö, där isen ligger sedan ett par veckor, samsades skid- och skridskoåkare med de som bara var ute och söndagspromenerade. Redan förra helgen hade jag sett fram emot att snöra på mig skridskorna, men då kom det mer snö och förstörde det roliga. Inför den här helgen hade dock ansvariga för den kommunala plogbilen bedömt att isen var tillräckligt tjock för att de skulle våga sig ut och ploga upp en rundbana.

Den här helgen pågår också den nationella räkningen av småfåglar vid våra fågelbord. Under till exempel en timme räknar, antecknar och rapporterar man det högsta sammanlagda antalet fåglar av en viss art vid ett tillfälle. Räkningsperioden började vid gryningen i fredags och pågår till skymningsdags i morgon måndag.

Så vid lunchtid gick Maken och jag  iväg för att  fylla på mat i fröautomaterna vid Makens ”fågelrestaurang”.  Sedan satte vi oss för att vänta på invasionen, som dock uteblev. Som mest blev det tio gulsparvar för mig, varvid Maken snabbt påpekade att två av dem var grönfinkar, hm…., alltså bara åtta. Själv fick han ihop elva stycken. Därutöver endast ett par koltrastar liksom några pilfinkar, talgoxar och blåmesar. Inget att yvas över direkt. Kanske gör vi ett nytt försök i morgon, när det är litet mer lugn och ro runt matbordet och inte så många som är ute och promenerar med sina hundar och stör matron.

Gulsparvar

Pilfink_redigerad-1

På vägen hem såg jag hur en familj hade gjort upp eld vid grillplatsen nere vid sjön och förföriska dofter från grillade korvar drog förbi på gångvägen.

Söndag på isen_redigerad-1

Plötsligt blev jag väldigt hungrig och skyndade på stegen. Sneddade genom hagen och passerade förbi kyrkan, vackert belyst av solen mot en bakgrund av åskblå snömoln. På takåsen till kyrktornet kunde jag räkna in ett trettiotal kajor. Hade prästen lika många själar under högmässan på söndagarna skulle han nog vara ganska nöjd.

Kyrkan

Kajan skulle utan vidare kunna kvalificera sig som vår ”kommunfågel” om det fanns sådana symboler för kommuner/städer. Vi har ”tonvis” av dem och de tillhör inte mina favoriter. De låter illa, smutsar ner och när de alla lyfter samtidigt från hustak eller träd förmörkas himlen i bästa Hitchcock-stil.

Kajor

Annonser

4 thoughts on “Dags för den årliga räkningen av småfåglar

  1. Hej, Meggie!
    Så fick jag en riktigt trevlig ”promenad” i ditt paradis.
    Bara åsynen av snö, is och grill gör mig hungrig på just korv/bröd.
    Kyrkan ser ut att vara riktigt gammal och försöker klura ut var man går in och om det blir något ljus därinne med tanke på antal fönster. Den är då verkligen ”annorlunda” och riktigt fin. Tänk om väggar kunde tala 🙂
    Skulle vara intressant att se insidan också om det blir tillfälle 🙂
    Tack och kram, Agneta

    • Den första kyrkan på samma plats byggdes i slutet av 1100-talet och byggdes sedan till och ut under de följande århundradena. I mitten av 1800-talet brann dock allt upp (ner?) i samband med ett blixtnedslag och den nya kyrkan byggdes upp enligt helt nya ritningar. Eftersom jag tillhör de sekulariserade 75 procenten av befolkningen har jag inte besökt kyrkan på de senaste 25 åren eller så, sedan skolavslutningarna upphörde, så det kanske är dags att göra ett besök och dokumentera insidan. Problemet nu för tiden är ju att kyrkorna ofta är låsta utanför gudstjänsttid på grund av alla stölder. En sorglig utveckling. Återkommer i ärendet, Agneta! 🙂
      Kram M.

  2. Visst är det underbart med vinter på vintern! Här är dock snömängden lite skral, så skidorna står inne än så länge. Men isarna borde vara fina… Vem vet kanske testar. I a f testade jag konstgjord is i en av våra ruiner häromdagen. Det var en trög upplevelse! Nej riktig is ska det vara. / Det där med kajor finns här också. Man bara undrar hur de kan samsas så många nära varandra?

    • Anna, att åka skridskor i en ruin låter litet magiskt. Hur är det annars, fryser någonsin havet så att ni kan åka på havsis eller har ni sjöar som det går att åka på? Känner inte alls till Gotland, min enda kontakt är en seglats till Visby för många år sedan.
      Kram, kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s