Time out och våfflor

Long time no write! Ja, så är det, det har varit långt mellan inläggen på sistone.

Inte för att jag på något sätt vill jämföra mig med någon som drabbats av verklig utbrändhet, eller utmattningssyndrom som det officiellt heter, men litet så känner jag mig när det gäller min blogg. Från att ha varit nästan besatt av att blogga och att följa vad andra skriver känns det plötsligt som jag har gått in i ”bloggväggen”. Känner mig helt tom och dränerad på energi och idéer. Skrivkramp helt enkelt och då är det kanske dags att ta en time out. Det finns faktiskt inget som säger att man måste skriva inlägg varje eller varannan dag eller ens varje vecka. Och för vems skull skriver jag egentligen? För min egen först och främst, ett slags offentlig dagbok att kunna gå tillbaka till, men visst är det roligt om andra också läser det jag skriver och kanske till och med tycker till….. Jo, jag har några trogna läsare som tittar in emellanåt och kommenterar och ni vet vilka ni är och ni ska veta att jag verkligen uppskattar att ha fått förmånen att lära känna er, även om det bara är på avstånd.

Förra veckans höjdpunkt var en helkväll i huvudstaden med Maken och äldsta barnbarnet. Först önskemiddag på McDonalds och sedan iväg till Stadsteatern och Astrid Lindgrens ”Lotta på Bråkmakargatan” som var vår födelsedagspresent till henne tidigare i år. En väldigt trevlig och välspelad föreställning som uppskattades av såväl barn som medföljande föräldrar och mor- och farföräldrar. Här har tre olika berättelser om Lotta bakats ihop till en och vi får följa henne när hon får nog av sin familj och flyttar hemifrån, när hon fyller år och när hon lär sig cykla.

Öppningsscenen är ett rejält raseriutbrott från den snart femåriga Lotta när hon får nog av sina retstickor till äldre syskon, ett utbrott med skrik, gråt, kast på golvet och darrande underläpp som verkligen hade hög igenkänningsfaktor, åtminstone för alla oss vuxna. Lotta spelas av Lisa Larsson (en för mig helt okänd skådespelerska) med mycket charm och humor och det tog ett bra tag innan åtminstone jag insåg att hon faktiskt inte var ett barn utan bara spelade ett. Otroligt bra! Kan verkligen rekommendera föreställningen framför allt till alla som har barn eller barnbarn i åldern 6-10 år.

Lotta på Bråkmakargatan kollage

 

Idag är våffeldagen och den har vi verkligen firat fullt ut, det vill säga med våfflor till huvudrätt med rom, hackad rödlök och gräddfil tillsammans med ett glas bubbel och sedan som dessert med sylt och grädde. Och efter den middagen kan jag väl säga att vi mår litet som Jätten Glufs Glufs…..

Våfflor med rom och lök

Våffla med sylt

Annonser

3 thoughts on “Time out och våfflor

  1. God kväll, Meggie!

    Den var bra den, ”Bloggväggen” 🙂 Du kan då få till det!
    Jag har snart gått in i ”hemsideväggen”. Min hemsida fyller 15 år i år….befogat då anser jag att bli lite trötter ibland…

    Men oj, så mycket trevligt du varit med om!
    Tänk ändå att ”Lotta” är så populär än i dag, det visste jag inte för det kommer ju så mycket nytt hela tiden så det är inte lätt att hänga med i svängarna, i alla fall inte när man som jag har en dotterson som fyller hela 7 år om en vecka.

    Han är mer åt det ”mekaniska” hållet, om man säger så 😉 Lotta i alla ära men det ska va lite mer maskiner, fordon, monster, uppfinnare och annat ”manligt”… 😉 Nåja, Emil i Lönneberga kanske kan gå an, men det är väl på snäppet numer.

    Våfflorna ser ju delikata ut och kan förstå att dom var mättande 🙂 Nu blev jag riktigt sugen så jag passar på att ta en smakbit när jag ändå är här och du lär inte märka något alls, det lovar jag 🙂

    Min salig mor och jag kämpade i många år må du tro med att få till fina våfflor, men aldrig lyckades vi riktigt bra. Egen smet, köpt smet, våffelejärn…hela paktetet. Nä, de bästa våfflorna dom åt man på nöjesparken Liseberg här i Götet stup i kvarten och de var en delikatess utan dess like.

    Passar på att önska dig en riktigt trevlig påskhelg inkl. alla tillbehör och så lite fint vårväder på det också 🙂
    Ha det så gott vännen! Kram, Agneta

  2. Hej, ja inspirationen att skriva går i vågor. För mig är det en slags dokumentation för framtiden. Förhoppningsvis kommer vi då att läsa om oss själva och förundras över allt som vi gått vara med om. Sedan kanske barn och barnbarn kan läsa och minnas. Själv hade jag ju tyckt att det varit trevligt att läsa mina föräldrars inlägg. Förr skrev de ju fina brev, som varsamt sparats med band runt omkring. Något utav det kan finnas kvar i gömmorna. …. Och vem vet kanske skrivklådan tar fart igen – väl mött i så fall! // M v h Anna

  3. Hejsan Meggie!
    Jag upplever mitt skrivande lite som du med toppar och svackor. Och jag tycker mig sett andra bloggare gå igenom liknande faser. Att skriva inlägg varje dag behöver ju inte vara ett måste för alla.
    Åh, så kul det låter, en helkväll på stan med barnbarnet.
    Härlig våffelmeny med huvudrätt och dessert i olika tappning. Så läckert 🙂
    Önskar en riktigt Trevlig påskhelg. Kram Sylvia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s