Så föll jag för frestelsen två gånger om

När det gäller semlor känns det som att jag har något slags självpåtagen roll som moralens väktare, som står där högst på barrikaden och hytter med näven åt alla otrogna som inte kan hålla på sig till den rätta dagen. Lite som prästen förr i tiden som höll straffpredikan för de som inte höll på sig utan hade sex före bröllopet. Tyvärr är det dock sällan jag håller hela distansen ut, to the bitter end, det vill säga till själva fettisdagen utan att själv falla för frestelsen och synda.

Och idag hände det. På väg hem från jobbet hade jag bestämt träff med maken. Vi skulle inte göra något särskilt, bara träffas och strosa runt litet i stan. En bit bort på Drottninggatan började dock kylan ta ut sin rätt och vi slank in på närmaste fik, som råkade vara Hurtigs konditori.

En kopp varmt kaffe skulle smaka bra. Och titta där, semlor! Men ser de inte väldigt små ut? Så små att de nästan inte räknas, eller…. Ja, så fick det bli, varsin kaffe med en åtföljande, nästan obefintlig semla. Och ska man nu äta semlor någonstans, så kanske det ska vara just här. Jag vill nämligen gärna tro att Hurtigs konditori bara är ett täcknamn för Rosas konditori som låg här på Drottninggatan och där Ture Sventon brukade handla sina ”temlor” året runt.

När vi ett par timmar senare var tillbaka hemma i förorten igen och gick in på gården till vårt hus öppnades plötsligt bakdörren (så lustigt det blev nu då….) till bageriet som ligger i samma hus och bagaren själv tittar ut och räcker över en kartong med två semlor. ”Vasse goa, dom e alldeles nygjorda å ja har gjort dom te er”. Sådana grannar tycker vi om!

Semlor från bageriet

Semlorna ska vi njuta av till kaffet senare i kväll, så att vi håller oss vakna till den franska långfilmen på TV som vi sett fram emot men som inte börjar förrän kvart i elva, ”Berätta inte för någon” från 2007.

Annonser

8 thoughts on “Så föll jag för frestelsen två gånger om

  1. Haha, livet blir inte roligare än man gör sig! Fika med maken: tid för varandra är viktigt. Vem som helst kan bli avundsjuk på bagargrannens givmildhet, något att vara stolt över. Men hur stor är sannolikheten att sådant här inträffar samma dag? Känn dig lyckligt lottad!

  2. Hejsan, Meggie!

    Men vilken tur ni har då 🙂 Sådana grannar gillas och utgår från att ni är kunder i butiken.

    Ja du Meggie, moralister är vi väl alla, mer eller mindre ? Något som sitter i ryggmärgen sen barnsben, hos mig i alla fall. Som 40-talist fick jag då lära mig vad som ”passar sig” och inte! Men som tur är har tiderna förändrats och vi med dem…..förhoppningsvis. Nåja, vi gör så gott vi kan, eller hur 😉
    Gillar att kunna göra vad jag vill och när…utan pekpinnar.
    Så ta du en semla till helgen också om det smakar, för världen lär inte gå under för sådana petitesser ! Passa på nu när bagaren i huset är på gång 🙂 Ser riktigt läckra ut.

    När jag tittade i TV-guiden tidigare i dag och satte ett stort kryss vid den franska filmen så tänkte jag i min ensamhet att det är nog inte så många som gillar just franska filmer( vilket jag gör) , därav den sena timmen.
    Hur dom slutar vet vi oftast på förhand. Helt plötsligt, utan förvarning, brukar rutan bli svart och så kommer rulltexten och där sitter man med gapande mun av pur förvåning 😉 Slutet får man oftast själv hitta på /lista ut.
    Brukar var långa filmer och ibland fåordiga, men mycket bra filmat med ljus/skuggor/mörker som är talande, så ord kan vara överflödiga. Lite speciella är de allt…de där franska….men ack så tilltalande 😉
    Så det var ju lite extra trevligt att du skriver att ni ska se filmen !
    Är jag i gott sällskap i kväll då….

    Ha det nu så gott med semlan och njuuuut….utan dåligt samvete !

    Trevlig kväll/helg önskas! Kramis, Agneta

    • Hej Agneta!
      Nå, vad tyckte du om filmen härom kvällen? Precis som du är vi mycket förtjusta i franska filmer och det är nästan bara sådana vi ser när vi någon gång går på bio. Gillar deras tempo och det ibland litet subtila, så fjärran från högljudd amerikansk action. Jag tyckte filmen var ganska spännande, det var bara slutet som blev litet väl melodramatisk för min smak. Nu ser jag fram emot nästa franska sak om några minuter.

      Må så gott och god natt

      Kram Meggie

  3. Hej, Meggie!

    Tyckte den var hyfsat bra men var tvungen att gå på toa mot slutet, då när pappan berättade hela historien så jag missade antagligen vem som var mördaren…han eller dottern? Eller tog han på sig skulden för att skydda dottern?
    Missade den franska i går, såg några snuttar av den och kom liksom inte in i filmen då, men det går fler tåg… 🙂 Om alla dessa massproducerade amerikanska TV-filmer tycker jag inte!

    Boken ”Huset du älskade ” av Tatiana de Rosnay som utspelas i Paris på 1800-talets mitt, älskade jag och hoppas att du läser den. Väldigt speciell.

    Nu blir det lite ”Belgiskt” i form av Poirot som David Suchet spelar med bravur! Har sett ett program bkaom kulisserna om hur han förbereder sig minituiöst och ”stoppar upp sig”, inför rollen och det var otroligt intressant. Agatha Christie är ju aldrig fel 🙂
    Nu måste jag ila till TV:n…. 🙂
    Ha det så gott! Kramen, Agneta

  4. Den franska thrillern slutade precis som du trodde, dottern var mördaren men pappan tog på sig dådet och tog senare sitt eget liv. Det visade sig också att han under sin tid som polis var medskyldig till en hel del polisiära oegentligheter.
    Boken du tipsade om ska jag kolla upp på biblioteket. Det är alltid uppskattat med nya lästips.

    Ha en trevlig kväll!
    Meggie

    • Tack för info. Meggie!
      Då var det som jag gissade! Att han varit inom polisen samt domare visste jag och även att han tog sitt liv, men under toabesöket var jag osäker på vilken variant som var den korrekta. Men nu vet jag med 100% säkerhet.

      Hoppas du gillar boken. Omslaget till boken ”Huset du älskade” är en kopia av en oljemålning av Akseli Gallen-Kallela som är en av Finlands mest kända konstnärer och en tavla kan kosta dig några miljoner…
      Parisboulevard 1885 heter den och oljemålningen samt flera andra färgstarka och otroligt fina målningar av Kallela hittar du här:
      http://paintingdb.com/view/3700/

      Har skrivit om denna bok i min dagbok och visar bokomslaget under den 8/12 ifall du vill läsa.

      Tack och kram, Agneta

  5. Såg inte filmen eftersom jag tänkte ha med mig boken som läslektyr på vår spanska vandring. Vågade dessutom inte se filmen, eftersom jag mindes den förra Coban-boken. Den som jag läste i fjällstugorna när vi vandrade i september och den skräck den försatte mig i. Nu försöker jag alltså med en ny Coban på denna vandring. Idag, årets första semla som vi fick inhandla själva i Täby C. Ingen granne hade ringt på under dagen och förärat oss några…:)

    • Hej! Visste inte att filmen baserade sig på en Coban-bok. Just nu läser jag Keplers senaste, Sandmannen, som håller en i sitt grepp. Riktigt svårt att slita sig.
      Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s