Tuppen är död – Länge leve tuppen!

Ns och Ls tupp, tuppen Gunnar, var sig plötsligt inte riktigt lik. Kammen bleknade för varje dag och han orkade inte längre ta hand om sina tre fruar utan drog sig undan alltmer. Efter att ha rådgjort med veterinären, som trodde att det kunde röra sig om någon form av leukemi, vilket tydligen är ganska vanligt bland höns, beslutades att låta Gunnar gå vidare till de sälla jaktmarkerna.

När de kvarvarande ”änkorna” i sin sorg började uppträda lätt förvirrat bestämdes att snabbt skaffa en ny tupp. Och häromdagen anlände han till hönshuset i sällskap med sina sedan tidigare två fruar. Den nye tuppen föll tydligen änkorna på näbben och de lade snabbt beslag på honom och var inte sena att markera för hans fruar vilka det nu var som bestämde i hönshuset. Snacka om att degraderas från fru till hackkyckling!

Den gamle tuppen hade fått sitt namn efter en gammal farbror som N känner och som heter Gunnar. Han var mäkta stolt över att ha fått en tupp uppkallad efter sig och blev litet bekymrad när han hörde att Gunnar gått hädan.

–  Vad ska du kalla den nye tuppen, den kan väl också få heta Gunnar?
–  Nej, det känns inte bra. Det finns bara en Gunnar.
–  Men då vet jag, han kan heta Oskar, för det heter jag i andra namn.

Och så fick det bli. Tuppen Oskar har axlat den fallna manteln och ska nu se till att de fem hönorna och den lilla kyckling mår bra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s